Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

I dagens läroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) ämnena som säger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta ställning i frågor som rör ämnen med naturvetenskapligt innehåll. Detta är formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som går ut grundskolan. I det här arbetet har elever i slutet av högstadiet fått argumentera kring användandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta är ett exempel på så kallade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) och den här typen av samhällsfrågor har lyfts fram som ett sätt att arbeta med de formuleringar som nu finns i läroplanen. Syftet med den här studien är att undersöka högstadieelevers användning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur användningen av SNI i undervisningen kan hjälpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften.

Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.

Syftet med studien är att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet på den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien är att den ska inspirera lärare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena bland barn. En annan del av studien är att uppmärksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde få samma förutsättningar till ett lustfyllt lärande, om läraren var observant på att ge flickor och pojkar lika mycket frågor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjälp av filmkamera.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.